Ämnet

Kognitionsvetenskap som ämne och forskningsfält är särskilt intressant av minst två skäl. För det första är det ett tvärvetenskapligt ämne som både bygger på andra ämnen och skapar spännande synteser. För det andra är det ämnet framför andra som fokuserar på mänskligt tänkande. Människan som ofta anses vara skapelsens krona med sin exceptionella tankeförmåga är onekligen extra intressant att studera. Det hindrar inte att mänskligt tänkande kontrasteras mot och jämförs med andra former av tänkande.

Du som är intresserad av att plugga kognitionsvetenskap på universitetsnivå kan klicka in på denna lista av lärosäten som ger utbildning i ämnet.

De vetenskapliga discipliner som ligger till grund för kognitionsvetenskap är:

Filosofi (medvetandefilosofi, språkfilosofi, kunskapsteori, kognitionsfilosofi, logik)

Psykologi (främst kognitiv psykologi)

Lingvistik (alla sidor av mänskligt språk som hänger samman med tänkande)

Antropologi (studiet av människan som social och kulturell varelse med fokus på tänkande)

Neurovetenskap (främst kognitiv neurovetenskap)

Datavetenskap (främst sådant som rör AI, ANN, databaser, nätverk, logik)

Det är allt vanligare nu för tiden att även grenar av nedan vetenskaper berör kognitionsvetenskap:

Socialpsykologi (sådant som har med social kognition att göra).

Robotik (sådant som rör androider och andra människolika robotar iinklusive AI/ANN)

MDI (människa-dator-interaktion inklusive AI/ANN)

Arkeologi (de delar som kallas kognitiv arkeologi som fokuserar på fynd av kranier och verktyg)

Det är i skärningspunkten av ovan ämnen som kognitionsvetenskap existerar och utvecklas. När något av ovan ämnen utvecklas på ett sådant sätt att det inverkar på synen på mänsklig kognition kan det leda till en rejäl slagsida mot detta ämne inom fältet för kognitionsforskning. När ämnet tog form under 1940- till 1960-talet var det till stor del neurovetenskap och datavetenskap som drev på fältet med stort inflytande av psykologi och lingvistik. I slutet av 1970-talet kom medvetandefilosofin och psykologi att bidra till en ny injektion via det som kom att kallas theory of mind som även inkluderade studiet av apor. Under 1980- och tidigt 1990-talet blev det allt vanligare att man influerades av antropologi (och i viss mån sociologi och socialpsykologi). När Neurovetenskapen utvecklades p.g.a. nya tekniker för hjärnskanning och robotik som gren blev mer människolik kom dessa ämen mer att influera forskningen kring mänskligt tänkande.

I dessa skärningspunkter uppstod också en ständigt utvecklande tvärvetenskap. Läs mer här om vad tvärvetenskap är.

För aktuell forskning inom ämnet kognitionsvetenskap rekommenderas de vetenskapliga tidskrifter som ofta publicerar kognitionsvetenskaplig forskning.

Slutligen är det viktigt att understryka att kognitiv beteendeterapi (KBT) har väldigt lite att göra med kognitionsvetenskap. KBT baseras inte på kognitionsforskning. Utbildningar i kognitionsvetenskap tar i regel inte upp KBT.

Kommentera gärna hur du ser på ämnet kognitionsvetenskap.